Confessions

Jag minns min första kyss. Jag var ung men han var yngre. Jag minns doften av lägereld och frisk luft. Vi satt ensama och tittade ut över vattnet en stjärnklar natt och sommarlovet gick emot sitt slut. Jag var egentligen äldre än jag föreställt mig, men alla andra läppar som nuddat mina kändes inte som kyssar så jag räknade dom aldrig. Jag minns hans händer, hur hårt dom höll i mina, hur varm jag kände mig trots att höstkylan smygit sig fram genom natten. Vi låg i ett tält, tätt ihopslingrade och lät känslorna styra, regnet smattrade och kläderna var dyngsura men vi brydde oss inte. Vi vart tillsammans, vi tittade på The Scorpion King i hans rum, i en sackosäck. Och vi kysste varandra med hubbabubba smakande andedräckter. Vi var med varandra i en hel vecka, varje dag, varje sekund. Sen åkte han bort, jag gick vidare. Han kom hem och jag gjorde slut. Jag minns att jag grät, jag kände mig elak, hur kunde jag krossa någons hjärta, han tittade inte ens på mig. Vårat förhållande höll i två veckor men det var inte längden som spelade roll. Det var hur allt vi gjorde var något nytt för mig.

Inget ändrades efter honom, jag var fortfarande jag. Kvar i mitt lilla skal, trygg, försiktig och osäker. Men jag hade känns värmen hos någon annan, jag visste hur det kände att känna någon annan tätt intill sig. Och jag längtade efter att få känna det igen...